Små lätta moln...

...ser jag på min himmel, min himmel som är blå. Tralala!

Har sytt en fodrad klänning i härligt molntyg! Har aldrig sytt en fodrad klänning förut - jag är stolt som en tupp över resultatet. Stort TACK till Hello som lärde mig hur man syr en sån här fodrad klänning (se under inlägget "Har någon tips"). Nu ska jag pröva sy en annan klänning enligt Syfrökens tips under samma inlägg. Tack till er båda två - härligt med kloka bloggvänner!!!

Tyget är ett tyg som legat länge på min tyghylla och väntat, och innan dess legat länge i min mammas tyglåda och väntat och innan dess vet jag inte var det legat och väntat...på att bli något härligt. Nu väntar klänningen bara på sommaren men så länge funkar det ju jättebra med byxor och body under. Älskar detta tyg - och jag har mycket kvar så det kommer definitivt att bli fler kreationer av det. Fodret är ett gammalt, mjukt och härligt lakan.

Är jättenöjd med mönstret som är ur en 70-tals bok som jag inte minns namnet på just nu. Det enda minuset med modellen är att den är lite kort om man inte har byxor till så nästa gång ska jag förlänga mönstret lite. Men jag gillar att den inte är så vid, och det gillade Lillasyster också som inte slet i den och skrek ilsket den här gången som hon gjorde förra gången jag sydde klänning...

En enda liten miss bara. Lyckades låta bli att tänka när jag ritade av mönstret på tyget och ritade med fel penna som syntes igenom tyget på vissa ställen. Det lyste igenom i sprundet i nacken så jag fick ta fel sida överst vilket inte blev lika fint med molnet längst ner. Men jag ska ta på mycket Tabort när jag tvättar den och hoppas på att pennstrecket försvinner. Går det bort sprättar jag upp och byter så att den andra sidan kommer överst..